BAS-föreningen har gjort en strålande bearbetning av BAS-kontoplanen, som bl.a. innebär att alla kontobegrepp är definierade så att de entydigt kan summeras till rätt radbegrepp i en resultat-, balansräkning, kassaflödesanalys och förändringar i eget kapital. Även momskontobegreppen är entydigt summerbara till radbegreppen i en momsredovisning. Därmed medför en digitalisering av BAS att dessa summeringar kan göras korrekt med olika applikationer automatiserat och i realtid. Och därmed torde kraven på en digitalisering av BAS vara tillgodosedda för Bolagsverket, SCB och Skatte-verket. SCB har t.ex. flera år pekat på att BAS-föreningen bör genomföra en sådan lösning.
Bläcket har inte hunnit torka för den nya versionen av BAS, förrän önskemål läggs fram från verksamhetsutvecklare på Bolagsverket om en omstruk-turering av BAS med avseende på en ny begreppsstruktur i stället för nummerstruktur. För att nå fram i den nya strukturen krävs att strukturteoretiker kommunicerar med redovisningskonsulter och revisorer om en helt ny konto-plan. Att nå målet i ett sådant struktureringsarbete kräver år. Når man det må-let, måste en hel generation av redovisningskonsulter och revisorer skolas om.
Notera att den fyrställiga kontoplanen vilar på erfarenheter från över 40 år. En bra bit över 90 % av företagen i Sverige använder BAS i sin kontering. Den extremt höga anslutningen till BAS-kontoplanens fyrställiga kontosystem gör därför BAS till en standard att värna om och som kräver ovanligt tunga argument för att lämna.
Varför har man en standardiserad kontoplan?
För årsredovisningar på EU-nivå, ESEF (European Single Economic Format), har kommissionen uppdragit att göra en analys av rapportmottagarnas önskemål och kommit fram till att inte definiera sådana specialbegrepp som verksamhetsutvecklarna har lyft fram, utan stanna vid resultat-, balansräkning, kassaflödesanalys och förändringar i eget kapital. Specialbegreppen är dock av visst intresse för den interna rapporteringen inom företaget. Många affärssystem har för övrigt registersystem som är integrerade i affärssystemet, så där får man både detaljer och nödvändiga sammanställningar. Men att standardisera affärssystemen bör inte ligga inom BAS-föreningens domän, utan vara en uppgift för systemleverantörerna själva.
En standardiserad kontoplan är till för att ett rapporterande företag ska kunna kommunicera med sin omgivning utanför företaget. I denna omgivning finns årsredovisningar, statistik och skatter. Utöver dessa områden finns för företagen viktiga mottagare/kreditgivare som banker, försäkringsbolag, kredit-institut, fonder m.fl. Vilka krav kan dessa senare organisationer ställa på rapporteringen? Kopplingen mellan kontona i BAS och raderna i resultat-/ba-lansräkningen, kassaflödet och det egna kapitalet fyller enligt EU-kommis-sionen en överväldigande del av organisationernas behov. Från dessa rader kan rapportmottagarna ta fram nyckeltal, som passar mottagarens profil.
Den nummerbaserade kontoplanen har redan färdiga referenser i Bokföringsboken. En ny struktur skulle kräva nya principer och en helt ny bok. Kontoklasserna 1-8 utgör dessutom EU-standard.
Nummerstrukturen i BAS är inte mindre logisk än att man kan bygga vidare på den med en mer specialiserad begreppsstruktur som verksamhetsutvecklarna har föreslagit. Detta kan ske i systemleverantörernas respektive applikationer på liknande sätt som idag för den interna företagshanteringen, men har liten bäring på rapporteringen till organisationer utanför företaget.
Sammanfattning
Sammantaget skulle den av verksamhetsutvecklarna föreslagna nya kontostrukturen skapa ett omfattande merarbete med åtföljande tidsfördröjning för införandet av en digitaliserad kontoplan och uppbrott från en stabil tradition med en fyrställig kontoplan. Den nya kontostrukturen skulle bara ge marginella bidrag för rapportmottagarna jämfört med en digitalisering av dagens nummerbaserade struktur.
BAS 2026 har inte bara en stor anslutning av användare utan en mognad som gör att den genast kan digitaliseras så att mottagande finansiärer i realtid kan skapa en god bild för sin kreditverksamhet. Med färsk kontering och med standardmässiga summeringar från konteringen till raderna i rapporterna hos finansiärerna får dessa en mer förtroendefull finansiell bild av företagen. Den ger mer precisa krediter, större möjligheter för bra entreprenörer att finansiera utvecklingen av sina produkter/innovationer och därmed större tillväxt.
Text: Erik Mjöberg
Civilingenjör
Först i världen att certifieras av XBRL International