Artikel från Bulletinen nummer 1 2020
Hur gör man i praktiken med redovisningen av den förhöjda leasingavgiften? Vissa företag har i enlighet med BAS-kontoplanen redovisat den del som överstiger 12 månader som anläggningstillgång och resterande del som omsättningstillgång medan andra företag har redovisat hela beloppet som omsättningstillgång. Att redovisa på det ena eller andra sättet påverkar bland annat storleken på nyckeltalet kassalikviditet.
Text: Sven-Inge Danielsson och Birgitta Åhlander
Att det redovisats på olika sätt har fått styrelsen i BAS-intressenternas förening att titta närmare på konto 1386 Förutbetalda leasingavgifter, långfristig del. Kontot har funnits med åtminstone sedan EU BAS 97. En diskussion uppkom på vilka grunder kontot tillkommit och om det finns stöd för denna klassificering.
I BAS-kontoplanen 2019 fanns två konton för förutbetald leasingavgift;
• 1386 Förutbetalda leasingavgifter, långfristig del
• 1720 Förutbetalda leasingavgifter, kortfristig del
Det första kontot ingick i posten Andra långfristiga fordringar bland Finansiella anläggningstillgångar, medan det andra redovisades i posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter bland Kortfristiga fordringar.
I BAS-kontoplanen för 2020 finns endast ett konto kvar;
• 1720 Förutbetalda leasingavgifter
Kontot 1386 har tagits bort då det är tveksamt om leasingavgift kan delas upp i en kort- och långfristig del. Om en långfristig del ska redovisas så utgör det inte en Finansiell anläggningstillgång, utan torde i så fall utgöra en Immateriell anläggningstillgång.
Hur ska förutbetalda kostnader egentligen redovisas?
Vi har tittat närmare på vad som står i redovisningsdirektiv, allmänna råd mm.
Enligt bilaga III Balansräkning i EU:s redovisningsdirektiv är Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter en egen typ av tillgång eller en omsättningstillgång. Posten finns inte under rubriken Anläggningstillgångar. Det som anges angående fordringar som förfaller till betalning gäller inte förutbetalda kostnader eftersom dessa inte ska betalas.
Följande framgår av författningskommentaren till Prop 1995/96:10 Års- och koncernredovisning, bilaga 2 Uppställningsform för balansräkningen under rubriken Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter – ”Under denna post skall redovisas dels utgifter under räkenskapsåret som utgör kostnader för efterföljande räkenskapsår, t.ex. förutbetalda hyreskostnader, dels under räkenskapsåret bokförda intäkter som förfaller till betalning under efterföljande år. Det rör sig således om fordringsposter som är nödvändiga för att erhålla en periodiserad redovisning.”
I K3:s punkt 20.13 framgår att ”En leasetagare ska redovisa leasingavgifter enligt ett operationellt leasingavtal, inklusive första förhöjd hyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, som kostnad linjärt över leasingperioden.” Det framgår inte vilken eller vilka balanspost/er som ska användas. I punkt 4.4 definieras anläggnings- respektive omsättningstillgångar. I kommentaren anges: ”Ett företags verksamhetscykel är den tid som förflyter från det företaget anskaffar material som ska användas i en process till dess företaget erhåller likvid för motsvarande levererade varor eller tjänster. Omsättningstillgångar inkluderar varulager och kundfordringar som säljs, konsumeras eller på annat sätt realiseras inom den normala verksamhetscykeln även när detta inte förväntas ske inom tolv månader räknat från balansdagen.” I punkt 4.7, som berör kort – eller långfristig skuld framgår följande: ”Vissa skulder, såsom leverantörsskulder, upplupna personalkostnader och andra rörelsekostnader, utgör en del av det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel. Sådana rörelserelaterade poster klassificeras som kortfristiga skulder, även om de ska betalas senare än tolv månader efter balansdagen.”
Av kommentaren till posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter i FAR:s RedR 1, punkt 5.12, framgår: ”Som förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisas dels utgifter under räkenskapsåret som utgör kostnader för efterföljande räkenskapsår, t.ex. förutbetalda hyreskostnader, dels under räkenskapsåret redovisade intäkter, som är inkomster för senare år, t.ex. upplupna ränteintäkter eller upparbetad men ej fakturerad intäkt.”
I K2 och punkten 7.10 framgår att förhöjd leasingavgift ska fördelas över den avtalade leasingperioden. I kommentaren hänvisas till exempel 7 c där hela det periodiserade beloppet redovisas som Förutbetald kostnad. I punkten 4.7 är kommentaren att i posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisas utgifter som ska kostnadsredovisas kommande räkenskapsår. Inte heller i K2 passar reglerna om vad som är omsättningstillgång eller anläggningstillgång (kapitel 9) in på interimsposter. De ska varken stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten eller omsättas. Inte heller bestämmelserna om anskaffningsvärde fungerar på dessa poster.
Slutsats
Vi har inte hittat något tydligt argument som talar för att en förhöjd leasingavgift ska fördelas på lång och kort del. Det som trots allt blir en effekt är det faktum att om posten redovisas till sin helhet som omsättningstillgång så kommer detta att innebära en positiv effekt på nyckeltalet för kassalikviditet. Stöd för detta skulle i så fall vara beskrivningen av begreppet verksamhetscykel, som i vissa fall kan vara längre än 12 månader.
Om det skulle finnas skäl att ta upp en långfristig del hör den inte hemma under Finansiella anläggningstillgångar, som konto 1386 har gjort. Enda alternativet torde då vara Immateriella anläggningstillgångar.
Sven-Inge Danielsson, Auktoriserad redovisningskonsult Srf konsulterna.
Sven-Inge föreläser om redovisning och är ordförande i BAS-intressenternas Förening.
Birgitta Åhlander, Auktoriserad redovisningskonsult FAR.
Birgitta arbetar med medlemsrådgivning och redovisningskonsultfrågor på FAR och är styrelseledamot i BAS-intressenternas Förening.