Kontoplaner
Om kontoplaner i allmänhet
I vissa länder inom EU finns ett lagstadgat krav att alla företag ska använda en och samma, lagreglerade, kontoplan. Någon gemensam kontoplan för alla medlemsstaterna finns således inte. I Sverige finns inte något krav på vilken kontoplan, företagen ska använda i sin bokföring. BAS-kontoplanen är emellertid idag den helt dominerande kontoplanen inom svenskt näringsliv. Uppskattningsvis 95% av alla företag i Sverige använder någon form av BAS-plan. BAS har också fått allt större spridning inom offentlig verksamhet. Man torde därför med fog kunna påstå att BAS-kontoplanen blivit en ”de-facto-standard” inom svensk redovisning.
Om BAS-kontoplanen i synnerhet
BAS har successivt utvecklats från en BAS-kontoplan till ett BAS-koncept. BAS kan idag lämpligen betraktas som ett redovisningssystem med olika beståndsdelar. Med ett ännu bredare uttryck kan BAS ses som BAS-konceptet.
Den första BAS-planen, som benämndes BAS 76, togs fram parallellt med 1976 års Bokföringslag (av en särskild arbetsgrupp tillsatt av Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, och Industriförbundet. Den antogs senare av Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) som svensk standard. Systematiken var redan i BAS 76 nära anpassad till uppställningsformerna för 1976 års BFLs balans- och resultaträkningar. Internredovisningen betraktades i BAS 76 som en sidoordnad redovisning med kontoklass 9 som förbindelselänk.
Under senare delen av 70-talet och några år in på 80-talet bedrev den särskilda arbetsgruppen bakom BAS ett omfattande arbete med den fortsatta utvecklingen av BAS. Olika publikationer med inriktning mot företagens internredovisningssystem och rapportering togs fram. Samtidigt bedrev en del branschorganisationer diverse projekt för särskilda branschanpassningar av BAS. Vidare kan noteras, att BAS under 80-talet fick genomslag också inom den statliga sektorn. Olika myndigheter tog fram särskilda koncept för sin redovisning med BAS som grund. Det arbete med utvecklingen av BAS, som bedrevs på olika håll, innebar att grunden lagts för att se BAS inte enbart som en kontoplan utan som BAS Redovisningssystem.
BAS 76 uppdaterades till BAS 80 och BAS 90. En viktig händelse för BAS var också att RSV övergick till att använda sig av standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) för insamling av uppgifter ur företagens balans- och resultaträkningar. Blanketterna för insamlingen av dessa data upprättades efter BAS-planens systematik.
I slutet av 80-talet överförde huvudmännen, SAF och dåvarande Industriförbundet (numera Svenskt Näringsliv), ansvaret för den fortsatta utvecklingen av BAS till SIS. Efter ett antal år i SIS’ regi övergick 1995 huvudmannaskapet för BAS åter till Industriförbundet. Därmed inleddes ett omfattande uppdaterings- och utvecklingsarbete av BAS.
Ökade krav på BAS-organisationen har lett till att verksamhetens under 2000 fick en ny utformning. I oktober 2000 bildades den ideella organisationen BAS-intressenternas Förening som genom det helägda dotterbolaget BAS-kontogruppen i Stockholm i fortsättningen ska underhålla och utveckla BAS-kontoplanen.
EU BAS 99
EU BAS 99 innebar, som tidigare nämnts, långtgående revideringar och uppdateringar av tidigare versioner med avseende på ändringar i lagstiftning och föreskrifter, bl a tillkomsten av Skattekontot, nya SRU-koder, SCBs statistikinsamling m m. I EU BAS 99 togs även i särskilda avsnitt in information och vägledning som närmast kan hänföras till det vidare begreppet BAS-konceptet - flerdimensionell registrering, användning av klass 0, BAS Nyckeltal, utvecklingen av icke-finansiella styrtal och något om verksamhetsstyrning istället för ekonomistyrning.
BAS-planen omfattar endast affärsredovisningen. Internredovisningen ingår därför inte i själva kontotabellen utan hänvisning görs till uppläggning i kontoklass 9. Erfarenheterna har emellertid visat, att kontoklass 9 i praktiken används i förhållandevis liten utsträckning. I EU BAS 99 presenterades det särskilda avsnittet ”Något om flerdimensionell registrering”, BAS Redovisningsplan. Av denna framgår hur användarna kan utnyttja en objektplan och genom flerdimensionell registrering tillgodose behovet av internredovisning.
BAS 2000 och senare versioner
EU BAS 99 innebar i jämförelse med tidigare versioner av BAS, som sagt, långtgående revideringar och kompletteringar. Utvecklingen inom näringslivet och ny lagstiftning har ändå redan ställt krav på en revidering och komplettering av EU BAS 99. Detta arbete resulterat i BAS 2000 och därpå följande versioner av (senast BAS 2005). I de nya versionerna har särskilt beaktats ny lagstiftning, främst den nya Bokföringslagen och Inkomstskattelagen, ny normgivning från Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet liksom den fortsatta utvecklingen inom området verksamhetsstyrning.
Ett av BAS-kontoplanens kännetecken - och en av dess fördelar - är likformigheten mellan å ena sidan kontonummerstrukturen och å andra sidan strukturen i de huvudrapporter som ingår i årsbokslut/årsredovisning, dvs balansräkningen och resultaträkningen.
Genom tillkomsten av årsredovisningslagen 1995 (ÅRL) uppstod den situationen att ÅRL föreskrev nya uppställningsformer för balansräkningen och resultaträkningen för aktiebolag och vissa handelsbolag medan lagreglerna beträffande uppställningsformerna för övriga företagsformer var oförändrade. För att behålla sambandet mellan kontonummerstrukturen och räkningarnas uppställningsformer beslöts då att - så länge det nämnda förhållandet förelåg - tillhandahålla BAS-kontoplanen i två varianter: En anpassad till uppställningsformerna i ÅRL och en till uppställningsformerna i BFL. Som en följd härav har det förelegat två varianter av BAS-kontoplanen: EU-BAS 99, BAS 96.
Från och med den 1 januari år 2001 gäller uppställningsformerna i ÅRL för alla bokföringsskyldiga som ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning. Det finns därför fortsättningsvis endast en lagstadgad uppställningsform för balansräkningen och en för resultaträkningen. Den sistnämnda kan förvisso förekomma i tre varianter: funtionsindelad, kostnadsslagsindelad och förkortad.
Efter ingången av år 2001 finns det således inget samband mellan kontonummerstrukturen i BAS 96 och de lagreglerade rapporterna för någon bokföringsskyldig. Detta innebär att den interimistiska lösningen med två varianter av BAS-kontoplanen inte längre behövs. En fortsatt uppdatering av BAS 96 skulle också medföra betydande arbete och merkostnader. Detta har varit ett starkt argument för BAS-organisationer att upphöra med uppdateringen. Numera finns därför endast en version av BAS-kontoplanen som underhålls och utvecklas.
BAS-Konceptet
Internredovisning och verksamhetsstyrning
BAS är särskilt uppmärksam på internredovisningens betydelse inom BAS-konceptet och initierar och deltar i utvecklingsprojekt inom internredovisning i samarbete med olika näringslivsorganisationer. Av särskild vikt är här de möjligheter till ökad och mera anpassad information som den snabba utvecklingen av IT-tekniken möjliggör.
Synen på företagsstyrning inom näringslivet har alltmera gått från ekonomistyrning med utgångspunkt från finansiella nyckeltal till verksamhetsstyrning med grund också i icke-finansiella styrtal.
BAS Nyckeltal
1998 publicerades boken BAS Nyckeltal. Boken har baserats på ett omfattande samarbete med dels SCB och dels ett antal organisationer representerande näringsliv och samhälle. Den innehåller ett stort antal finansiella nyckeltal, indelade i grundnyckeltal och tilläggsnyckeltal. Samarbetet med SCB innebär att BAS Nyckeltal och SCBs Branschnyckeltal har fått enhetliga benämningar och definitioner och kan förväntas bli standard, när det gäller finansiella nyckeltal.
Det främsta syftet med BAS-nyckeltalen är att öka förståelsen för och användningen av finansiella nyckeltal för bättre analys och effektivare företagsstyrning – framför allt i små och medelstora företag.
Branschanpassningar av BAS
Branschanpassningar av BAS är av stor vikt för BAS-konceptets spridning och tillämpning i näringslivet. För att undvika alltför stora avvikelser mot kontotabellen bevakar BAS nya branschanpassningar och lämnar synpunkter under tiden en branschkontoplan arbetas fram. Eftersom BAS-konceptet står för en standardisering av konteringar, inte minst med tanke på kopplingarna till SRU-koder och SCBs statistikinsamling, är det viktigt att strukturen behålls i största möjliga utsträckning. Ingreppen i BAS får inte vara för många och för stora, eftersom detta bl a försvårar en rationell hantering av redovisningskonsulternas uppdrag – och kan leda till ökade kostnader för det enskilda företaget.
Det framtida arbetet med BAS-konceptet
BAS är idag ett väletablerat projekt med stark förankring både inom näringslivet och inom offentliga verksamheter. Det finns dock många angelägna områden för vidareutveckling av BAS-konceptet och även det fortlöpande underhållet av BAS kräver omfattande arbetsinsatser.
En viktig fråga för det fortsatta BAS-arbetet är att få del av användarnas synpunkter. BAS är därför mycket lyhörd för idéer, förslag och allmänna synpunkter på såväl befintliga produkter som förslag på nya produkter från alla som arbetat med BAS-kontoplanen i såväl små som stora företag. Kontakta därför gärna BAS-kontogruppen i Stockholm AB.
Underhåll och uppdatering
BAS-kontogruppen i Stockholm AB ansvarar för det fortlöpande underhållet och utvecklingen av BAS-kontoplanen och de andra BAS-produkterna. Under arbetets gång tas underhandskontakter med ett stort antal olika organisationer, myndigheter och enskilda företag. Dessa representerar många skilda användarintressen kring BAS-konceptet. Alla användare kan på så sätt vara med och påverka det framtida underhållet och uppdatering.